Regnit värre...

Igår var jag ju i Häckeberga med Angelica. Det regnade konstant  men vi trotsade vädret. Jag visade henne hur hon skulle lägga ett spår enligt öppenklass och hon la det åt oss. Det var ca 500 meter (ska igentligen vara minst 600 meter) men terrängen tillät inte längre. Hon gjorde ett bloduppehåll på ca 15 meter. Ett spår enligt öppenklass ska ligga i 12-24 timmar men det hade vi inte möjlighet till så det fick ligga i 2 timmar i stället. Medan spåret "låg till sig" så gick vi en promenad och fikade (i regnet....).
 
Lakrits hittade rätt snabbt spåret i rutan (spårstarten skall börja någonstanns inom en ruta på 25x25 meter och jag vet inte var. jag vet endast var rutan är). Han nosade på upp för en backe och jag hade svårt att hänga med! Jag flåsade som en idiot....magen börjar bli stor och tung nu, är ju i 9:e månaden.... Tyvärr tappade han bort sig var jag tror att bloduppehållet var. Jag fick ta tillbaka honom till rutan och han fick gör om det och då klarade han det. Ca 20 meter från "mål" (klöven) kom en man gåendes från ingenstanns....Lakrits tappade fokus helt och vaktinstinkten satte in...han skällde som en galning. Mannen nästan stod rakt på klöven (jag fick syn på klöven då den satt fast i trädet med ett grönt snöre). Jag bad mannen att flytta sig eftersom han störde vår spårning men det krävdes tre tllsägningar innan han fattade att han nästintill stod på en älgklöve....hahaha! När mannen avlägsnat sig ett par meter sa jag till Lakrits: "Sök!" och han fortsatte och hittade klöven!! Duktiga lilla kille! Som belöning fick han som vanligt sin KONG.  Så trots att det regnade konstant och störmoment som denna man och att Jackson stod och skällde konstant (efter mig) så klarade Lakrits det.
 
Jag har bestämt mig för att se om jag kan få en tid till att få gå öppenklass innan barnet kommer. Hoppas domare Ingela Nilsson har en tid som kan passa! Imorgon åker jag och dogsen till Stockholm en vecka. Det får bli rätt så snart för min kropp orkar inte fler träningsspår....igår var jag totalt slutkörd...och är terrängen för svår för mig känns det i mina fogar och så bromsar jag Lakrits i sitt arbete.  Hittar vi ingen bra tid får det vänta tills Junior tittat ut....
 
 
Lakrits med en klöve som är nästan lika stor som honom själv...
 
Det är en fantastisk natur här!
 
Tindra fick bada lite innan vi körde hemmåt. Såklart slutade det regna precis när vi skulle hem....typiskt va?
 
Jackson ville också spåra och sprang iväg i spårets riktning men jag fick tyvärr stoppa honom för jag hade inte orken att gå spåret med honom. Så synd men det får vänta till Junior tittat ut. Han såg så besviken ut när jag ropade tillbaka honom...
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0